Shodhanadi gana samgraha Adhyaya – Ashtanga Hrudayam Sutrasthana 15

The 15th chapter of Sutrasthanam of Ashtanga Hridayam is named as Shodhanadi Gana Sangraham Adhyayam. This chapter deals with various groups (gana) of herbs that are used in cleansing therapies i.e. Panchakarma treatments. The chapter also gives a list of other groups of herbs which are used in preparing Ayurvedic medicines for various purposes and benefits. 

Pledge by the author(s)

अथातः शोधनादिगणसङ्ग्रहमध्यायं व्याख्यास्यामः।
इति ह स्माहुरात्रेयादयो महर्षयः॥(गद्यसूत्रे॥२॥)
athātaḥ śodhanādigaṇasaṅgrahamadhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ|
iti ha smāhurātreyādayo maharṣayaḥ||(gadyasūtre||2||)

अथातः शोधनादिगणसङ्ग्रहमध्यायं व्याख्यास्यामः – athātaḥ śodhanādigaṇasaṅgrahamadhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ – after having offered prayers to the God, henceforth we are going to explain the chapter pertaining to the group of herbs used in Panchakarma or purification treatments.
इति ह स्माहुरात्रेयादयो महर्षयः – iti ha smāhurātreyādayo maharṣayaḥ – thus pledge atreya and other sages.

Shloka Recitation Video

Chardana Gana

AH Su 15.1

Chardana gana – group of emetics

मदनमधुकलम्बानिम्बबिम्बीविशालात्रपुसकुटजमूर्वादेवदालीकृमिघ्नम्।
विदुलदहनचित्राः कोशवत्यौ करञ्जः कणलवणवचैलासर्षपाश्च्छर्दनानि॥१॥
madanamadhukalambānimbabimbīviśālātrapusakuṭajamūrvādevadālīkṛmighnam|
viduladahanacitrāḥ kośavatyau karañjaḥ kaṇalavaṇavacailāsarṣapāścchardanāni||1||

छर्दनानि – chardanāni – the group of emetics are as enlisted below –
मदन – madana (Randia dumetorum)
मधुक – madhuka  (Licorice)
लम्बा – lambā
निम्ब – nimbi (neem)
बिम्बी – bimbī (Coccinia grandis)
विशाला – viśālā (Citrullus colocynthis)
त्रपुस – trapusa (cucumber)
कुटज – kuṭaja (Holarrhena antidysenterica)
मूर्वा – mūrvā (Marsdenia tenacissima)
देवदाली – devadālī (Luffa echinata)
कृमिघ्नम् – kṛmighnam (Embelia ribes)
विदुल – vidula (Barringtonia acutangula)
दहन – dahana (Plumbago zeylanica)
चित्राः – citrāḥ (Ipomea reniformis, Merremia emarginata)
कोशवत्यौ – kośavatyau (Sponge gourd i.e. Luffa aegyptiaca and Ridge gourd i.e. Luffa acutangula)
करञ्जः – karañjaḥ (Pongamia pinnata)
कण – kaṇa (long pepper)
लवण – lavaṇa (rock salt)
वचा – vacā (Acorus calamus)
एला – elā (cardamom)
सर्षप: – sarṣapāḥ (mustard).

Madana (Randia spinosa), Madhuka (Licorice),Lamba, Nimba (neem), Bimbi (Coccinia grandis) Vishala, Trapusha, Kutaja (Holarrhena antidysenterica), Murva, Devadali, Krimighna (Embelia ribes), Vidula, Dahana, Chitra (lead wort), the two Kosavati, Karanja, Kana (long pepper), Vacha (Acorus calamus), Ela (cardamom) and Sarhsapa (mustard) form the group of  emetics.

Virechana Gana

AH Su 15.2

Virechana gana – group of purgatives

निकुम्भकुम्भत्रिफलागवाक्षीस्नुक्शङ्खिनीनीलिनितिल्वकानि।
शम्याककम्पिल्लकहेमदुग्धा दुग्धं च मूत्रं च विरेचनानि॥२॥
nikumbhakumbhatriphalāgavākṣīsnukśaṅkhinīnīlinitilvakāni|
śamyākakampillakahemadugdhā dugdhaṃ ca mūtraṃ ca virecanāni||2||

विरेचनानि – virecanāni – the group of purgatives are as enlisted below –
निकुम्भ – nikumbha (Baliospermum montanum)
कुम्भ – kumbha (Operculina turpethum)
त्रिफला – triphalā (fruits of Terminalia chebula, Terminalia bellerica and Emblica officinalis)
गवाक्षी – gavākṣī (Citrullus colocynthis)
स्नुक् – snuk (Euphorbia neriifolia)
शङ्खिनी – śaṅkhinī (Andrographis paniculata)
नीलिनि – nīlini (Indigofera tinctorea)
तिल्वकानि – tilvakāni (Symplocos racemosa)
शम्याक – śamyāka (Cassia fistula)
कम्पिल्लक – kampillaka (Mallotus philippinensis)
हेमदुग्धा – hemadugdhā (Argemone mexicana)
दुग्धं च – dugdhaṃ ca Dugdha (milk)
मूत्रं च – mūtraṃ ca Mutra (urine).

Nikumbha, Kumbha, Triphala (Haritaki, Vibhitaki, Amalaki), Gavakshi, Snuk (Snuhi), Shankhini, Nilini (Indigofera tinctorea), Tilvaka, Samyaka, Kampillaka (Mallotus philippinensis), Hemadugdha, Dugdha (milk), and Mutra (urine) – are Purgatives.

Niruhana Gana

AH Su 15.3

Niruhana gana – group of herbs for decoction enema

मदनकुटजकुष्ठदेवदालीमधुकवचादशमूलदारुरास्नाः।
यवमिशिकृतवेधनं कुलत्था मधु लवणं त्रिवृता निरूहणानि॥३॥
madanakuṭajakuṣṭhadevadālīmadhukavacādaśamūladārurāsnāḥ|
yavamiśikṛtavedhanaṃ kulatthā madhu lavaṇaṃ trivṛtā nirūhaṇāni||3||

निरूहणानि – nirūhaṇāni – the group of drugs used for decoction enema are as enlisted below –
मदन – madana (Randia dumetorum)
कुटज – kuṭaja (Holarrhena antidysenterica)
कुष्ठ – kuṣṭha (Saussurea lappa)
देवदाली – devadālī (Luffa echinata)
मधुक – madhuka (Licorice)
वचा – vacā (Acorus calamus)
दशमूल – daśamūla (ten roots)
दारु – dāru (Berberis aristata)
रास्नाः – rāsnāḥ (Pluchea lanceolata)
यव – yava (barley)
मिशि – miśi (Anethum sowa, Indian dill)
कृतवेधनं – kṛtavedhanaṃ (Luffa acutangula)
कुलत्था – kulatthā (horse gram)
मधु – madhu (honey)
लवणं – lavaṇaṃ (salt)
त्रिवृता – trivṛtā (Operculina turpethum).

Madana (Randia spinosa), Kutaja (Holarrhena antidysenterica), Kustha (Saussurea lappa), Devadali, Madhuka,Vacha, Dashamoola, Daru (Devadaru), Rasna,Yava, Mishi, Kritavedhanam, Kulattha (Horse gram), Madhu (Honey), Lavana (salt) and Trivrit- are Drugs for decoction enema.

Naavana Gana

AH Su 15.4

Navana gana – group of drugs for nasal medication

वेल्लापामार्गव्योषदार्वीसुराला बीजं शैरीषं बार्हतं शैग्रवं च।
सारो माधूकः सैन्धवं तार्क्ष्यशैलं त्रुट्यौ पृथ्वीका शोधयन्त्युत्तमाङ्गम्॥४॥
vellāpāmārgavyoṣadārvīsurālā bījaṃ śairīṣaṃ bārhataṃ śaigravaṃ ca|
sāro mādhūkaḥ saindhavaṃ tārkṣyaśailaṃ truṭyau pṛthvīkā śodhayantyuttamāṅgam||4||

शोधयन्त्युत्तमाङ्गम् – śodhayantyuttamāṅgam – the group of herbs which cleanse the head (on administration through the nose) are as enlisted below –
वेल्ल – vella (Embelia ribes)
अपामार्ग – apāmārga (Achyranthes aspera)
व्योष – vyoṣa (long pepper, black pepper and ginger)
दार्वी – dārvī (Berberis aristata)
सुराला – surālā (Resin or gum of Vateria indica / Shorea robusta)
बीजं शैरीषं – bījaṃ śairīṣaṃ (seeds of Albizia lebbeck)
बार्हतं – bārhataṃ (seed of Solanum indicum)
शैग्रवं च – śaigravaṃ ca (seeds of drumsticks)
सारो माधूकः – sāro mādhūkaḥ (extract or essence of the flowers of Madhuca longifolia)
सैन्धवं – saindhavaṃ (rock salt)
तार्क्ष्यशैलं – tārkṣyaśailaṃ (solidified extract of Berberis aristata)
त्रुट्यौ – truṭyau (small and big cardamom varieties)
पृथ्वीका – pṛthvīkā (Hingupatri, Ferula jaeschkeana, Gardenia gummifera).

Vella, Apamarga (Achyranthes aspera), Vyosa (Trikatu – Pepper, long pepper and ginger), Darvi (Tree turmeric), Surala, Bija of Shirisha, Bhrihati and Shigru,  Madhukasara, Saindhava (Black salt), Tarksyasaila, the two Truti and Prithvika- Purify the head.

Vataghna Gana

AH Su 15.5

Vataghna Gana – group of herbs which balance vata

भद्रदारु नतं कुष्ठं दशमूलं बलाद्वयम्।
वायुं वीरतरादिश्च विदार्यादिश्च नाशयेत्॥५॥
bhadradāru nataṃ kuṣṭhaṃ daśamūlaṃ balādvayam|
vāyum vīratarādiśca vidāryādiśca nāśayet||5||

भद्रदारु – bhadradāru (Cedrus deodara)
नतं – nataṃ (Valeriana wallichii)
कुष्ठं – kuṣṭhaṃ (Saussurea lappa)
दशमूलं – daśamūlaṃ (10 roots)
बलाद्वयम् – balādvayam (Bala – Sida cordifolia and Atibala – Abution indicum)
वीरतरादिश्च – vīratarādiśca (Virataradi group of herbs)
विदार्यादिश्च – vidāryādiśca (Vidaryadi group of herbs)
वायुं नाशयेत् – vāyum nāśayet – the above said group of herbs (Vataghna gana) will balance vata.

Bhadradaru (Cedrus deodara), Nata, Kustha (Saussurea lappa), Dashamula, the two Bala (Bala and Atibala), the drugs of Virataradigana, and of Vidaryadi Gana balance vata.

Pittaghna Gana

AH Su 15.6

Pittaghna Gana – group of herbs which balance pitta

दूर्वाऽनन्ता निम्बवासाऽऽत्मगुप्ता गुन्द्राऽभीरुः शीतपाकी प्रियङ्गुः।
न्यग्रोधादिः पद्मकादिः स्थिरे द्वे पद्मं वन्यं सारिवादिश्च पित्तम्॥६॥
dūrvā’nantā nimbavāsā”tmaguptā gundrā’bhīruḥ śītapākī priyaṅguḥ|
nyagrodhādiḥ padmakādiḥ sthire dve padmaṃ vanyaṃ sārivādiśca pittam||6||

दूर्वा – dūrvā (Cynodon dactylon)
अनन्ता – anantā (Hemidesmus indicus)
निम्ब – nimbi (Neem)
वासा – vāsā (Adhatoda vasica)
आत्मगुप्ता –  ātmaguptā (Mucuna pruriens)
गुन्द्रा – gundrā (Cyperus rotundus)
अभीरुः – abhīruḥ (Crotalaria verrucosa / Asparagus racemosus)
शीतपाकी – śītapākī (Abrus precatorius)
प्रियङ्गुः – priyaṅguḥ (Callicarpa macrophylla)
न्यग्रोधादिः –  nyagrodhādiḥ – (Nyagrodhadi group of herbs)
पद्मकादिः – padmakādiḥ (Padhmakadi group of herbs)
स्थिरे द्वे – sthire dve (Shalaparni – Desmodium gangeticum and Prishniparni – Uraria picta)
पद्मं – padmaṃ (Prunus cerasoides)
वन्यं – vanyaṃ (Oroxylum indicum)
सारिवादिश्च – sārivādiśca (Sarivadi group of herbs)
पित्तम् – pittam – the above mentioned group of herbs also called as Pittaghna Gana will balance pitta.

Durva, Ananta, Nimba (neem), Vasa, Atmagupta (Kapikacchu), Gundra, Abhiru, Sitapaki, Priyangu, drugs of Nyagrodhadi, and Padmakadi Gana, the two Sthira, Padmaka, Vanya and drugs of Sarivadi Gana bring about decrease of pitta.

Kaphaghna Gana

AH Su 15.7

Kaphaghna Gana – group of herbs which balance kapha

आरग्वधादिरर्कादिर्मुष्ककाद्योऽसनादिकः।
सुरसादिः समुस्तादिर्वत्सकादिर्बलासजित्॥७॥
āragvadhādirarkādirmuṣkakādyo’sanāḍhikaḥ|
surasādiḥ samustādirvatsakādirbalāsajit||7||

आरग्वधादि: – āragvadhādir – Aragwadadi group of herbs,
अर्कादिः – arkādir – Arkadi group of herbs,
मुष्ककाद्यो – muṣkakādyo – Muskakadi group of herbs,
असनादिकः – asanāḍikaḥ – Asanadi group of herbs,
सुरसादिः – surasādiḥ – Surasadi group of herbs,
स मुस्तादि: – sa mustādir – Mustadi group of herbs,
वत्सकादि: – vatsakādir – Vatsakadi group of herbs
बलासजित् – balāsajit – the above said 7 groups of herbs would balance kapha (destroy morbid kapha).

Drugs of Aragvadhadi, Arkadi, Muskakadi, Asanadi, Surasadi, Mustadi, and Vatskadi Ganas- brings about decrease of Balasa- Kapha .

Jeevaniya Gana

AH Su 15.8

Jeevaniya Gana – group of herbs which are restorative

जीवन्ती काकोल्यौ मेदे द्वे मुद्गमाषपर्ण्यौ च।
ऋषभकजीवकमधुकं चेति गणो जीवनीयाख्यः॥८॥
jīvantī kākolyau mede dve mudgamāṣaparṇyau ca|
ṛṣabhakajīvakamadhukaṃ ceti gaṇo jīvanīyākhyaḥ||8||

जीवन्ती – jīvantī (Leptadenia reticulate)
काकोल्यौ – kākolyau (Kakoli – Roscoea procera, Kshirakakoli – Lilium polphyllum)
मेदे द्वे – mede dve (Polygonatum cirrhifolium)
मुद्गमाषपर्ण्यौ च – mudgamāṣaparṇyau ca (Mudgaparni – Phaseolus trilobus & Mashaparni – Teramnus labialis)
ऋषभक – ṛṣabhaka (Malaxis acuminate, Microstylis wallichii)
जीवक – jīvaka (Microstylis musifera)
मधुकं चेति – madhukaṃ ceti (licorice etc)
गणो जीवनीयाख्यः – gaṇo jīvanīyākhyaḥ – the group of herbs enlisted above are called Jivaniya Gana.

Jeevanti, the two Kakoli (Kakoli and Ksheerakakoli), the two Meda (Meda and Mahameda), Mudagaparni, Masaparni, Rishabhaka, Jeevaka, and Madhuka – is known as Jivaniya Gana- group of restoratives.

Vidaryadi Gana

AH Su 15.9

Vidaryadi Gana – Vidaryadi group of herbs

विदारिपञ्चाङ्गुलवृश्चिकालीवृश्चीवदेवाह्वयशूर्पपर्ण्यः।
कण्डूकरी जीवनह्रस्वसंज्ञे द्वे पञ्चके गोपसुता त्रिपादी॥९॥
vidāripañcāṅgulavṛścikālīvṛścīvadevāhvayaśūrpaparṇyaḥ|
kaṇḍūkarī jīvanahrasvasaṃjñe dve pañcake gopasutā tripādī||9||

विदारि – vidāri (Pueraria tuberose)
पञ्चाङ्गुल – pañcāṅgula (Ricinus communis)
वृश्चिकाली – vṛścikālī (Tragia involucrate)
वृश्चीव – vṛścīva (small variety of Boerhavia diffusa)
देवाह्वय – devāhvaya (Cedrus deodara)
शूर्पपर्ण्यः – śūrpaparṇyaḥ (Mudgaparni – Phaseolus trilobus & Mashaparni – Teramnus labialis)
कण्डूकरी – kaṇḍūkarī – Mucuna pruriens
जीवन पञ्चके ह्रस्व पञ्चके संज्ञे द्वे – jīvana pañcake hrasva pañcake saṃjñe dve (five restorative herbs and five lesser roots)
गोपसुता – gopasutā (Hemidesmus indicus)त्रिपादी – tripādī (Adiantum lunulatum)

Vidari, Panchangula, Vrischikali, Vrischiva, Devahvaya, the two Surpaparni, Kantakari, Drugs of Jivana Pancamula and Hrasva Pancamula, Gopasuta Tripadi- this Vidaryadi groups of Drugs are
Hrudya – good to the heart |
Bruhmana – stoutening,
Vatapittaha – Mitigate Vata and Pitta,
Useful in the treatment of
Shosha – emaciation
Gulma – abdominal tumor
Angamarda – body ache,
Urdhwashwasa – wheezing
Kasa – cough  

Benefits of Vidaryadi Gana

AH Su 15.10

Benefits of Vidaryadi Gana (Vidaryadi group of herbs)

विदार्यादिरयं हृद्यो बृंहणो वातपित्तहा।
शोफगुल्माङ्गमर्दोर्ध्वश्वासकासहरो गणः॥१०॥
vidāryādirayaṃ hṛdyo bṛṃhaṇo vātapittahā|
śophagulmāṅgamardordhvaśvāsakāsaharo gaṇaḥ||10||

विदार्यादिरयं गणः – vidāryādirayaṃ gaṇaḥ – the vidaryadi group of herbs are
हृद्यो – hṛdyo – good to the heart,
बृंहणो – bṛṃhaṇo – stoutening,   
वातपित्तहा – vātapittahā – mitigate vata and pitta,
शोष – śosa – cures emaciation,
गुल्म – gulma – cures abdominal tumors,
अङ्गमर्दो – aṅgamardo – cures bodyache,
ऊर्ध्वश्वास – urdhvaśvāsa – cures wheezing (breathlessness)
कासहरो – kāsaharo – cures cough.

Read more – Vidaryadi kashayam

Sarivadi Gana

AH Su 15.11

Sarivadi Gana – Sarivadi group of herbs

सारिवोशीरकाश्मर्यमधूकशिशिरद्वयम्।
यष्टी परूषकं हन्ति दाहपित्तास्रतृड्ज्वरान्॥११॥
sārivośīrakāśmaryamadhūkaśiśiradvayam|
yaṣṭī parūṣakaṃ hanti dāhapittāsratṛḍjvarān||11||

सारिव – sāriva (Hemidesmus indicus)
उशीर – uśīra (Vetiveria zizanioides)
काश्मर्य – kāśmarya (Gmelina arborea)
मधूक – madhūka (Madhuca longifolia) 
शिशिरद्वयम् – śiśiradvayam (sandalwood and red sandalwood)
यष्टी – yaṣṭī (Licorice, Glycyrrhiza glabra)
परूषकं – parūṣakaṃ (Grewia asiatica)
हन्ति दाह पित्तास्र तृड्ज्वरान् – hanti dāha pittāsra tṛḍ jvarān.

Sariva (Hemidesmus indicus), Ushira, Kasmarya, Madhuka the two Sisira, Yashti and Parusaka- cure burning sensation, bleeding disease, thirst and fevers.

Padmakadi Gana

AH Su 15.12

Padmakadi Gana – Padmakadi group of herbs

पद्मकपुण्ड्रौ वृद्धितुगर्ध्ध्यः शृङ्ग्यमृता दश जीवनसंज्ञाः।
स्तन्यकरा घ्नन्तीरणपित्तं प्रीणनजीवनबृंहणवृष्याः॥१२॥
padmakapuṇḍrau vṛddhitugardhdhyaḥ śṛṅgyamṛtā daśa jīvanasaṃjñāḥ|
stanyakarā ghnantīraṇapittaṃ prīṇanajīvanabṛṃhaṇavṛṣyāḥ||12||

पद्मक – padmaka (Prunus cerasoides)
पुण्ड्रौ – puṇḍrau (Nymphaea lotus)
वृद्धि – vṛddhi (Habenaria intermedia)
तुग – tuga (Bambusa arundinacea)
रुर्द्ध्यः – rdhdhyaḥ (Sphaeranthus indicus)
शृङ्ग्यः – śṛṅgyaḥ (Pistacia integerrima)
अमृता – amṛtā (Tinospora cordifolia)
दश जीवनसंज्ञाः – daśa jīvanasaṃjñāḥ (10 herbs of Jivantyadi group of herbs) are the herbs of Padmakadi group of herbs which are
स्तन्यकरा – stanyakarā – cause production of breast milk,
घ्नन्तीरणपित्तं – ghnantīraṇapittaṃ – balance vata and pitta,  
प्रीणन – prīṇana – are nourishing,
जीवन – jīvana – enlivening,
बृंहण – bṛṃhaṇa – stoutening and
वृष्याः – vṛṣyāḥ – aphrodisiac.

Padmaka, Pundra, Vriddhi, Tuga, Riddhi, Shringi, Amrita and the ten drugs of Jeevaniya gana.

Benefits:
Stanyakara – cause production of breast milk,
Balance Vata and Pitta,
Are nourishing, enlivening, stoutening and aphrodisiac.

Parushakadi Gana

AH Su 15.13

Parushakadi Gana – Parushakadi group of herbs

परूषकं वरा द्राक्षा कट्फलं कतकात् फलम्।
राजाह्वं दाडिमं शाकं तृण्मूत्रामयवातजित्॥१३॥
parūṣakaṃ varā drākṣā kaṭphalaṃ katakāt phalam|
rājāhvaṃ dāḍimaṃ śākaṃ tṛṇmūtrāmayavātajit||13||

परूषकं – parūṣakaṃ Parushaka (Grewia asiatica)
वरा – varā (Triphala i.e. fruits of Terminalia chebula, Terminalia bellerica, Emblica officinalis)
द्राक्षा – drākṣā (Vitis vinifera)
कट्फलं – kaṭphalaṃ (Myrica nagi)
कतकात् फलम् – katakāt phalam (Strychnos potatorum)
राजाह्वं – rājāhvaṃ (Mimonsops Hexen, Pterospermum acerifolium, Cassia fistula)
दाडिमं – dāḍimaṃ (pomegranate)
शाकं – śākaṃ – the above mentioned herbs belong to the Parushakadi group of herbs and they
तृण्मूत्रामयवातजित् – tṛṇmūtrāmayavātajit – cure thirst, urinary disorders and mitigate vata.

Parushaka, Vara (Triphala), Draksha (Raisins), Katphala; Katakaphala, Rajahva, Dadima (Pomegranate) and Shaka
Benefits –  cure thirst, urinary disorders and mitigate vata.

Anjanadi Gana

AH Su 15.14

Anjanadi Gana – Anjanadi group of herbs

अञ्जन फलिनी मासी पद्मोत्पलरसाञ्जनम्।
सैलामधुकनागाह्वं विषान्तर्दाहपित्तनुत्॥१४॥
añjana phalinī māsī padmotpalarasāñjanam|
sailāmadhukanāgāhvaṃ viṣāntardāhapittanut||14||

अञ्जन – añjana (Collyrium)
फलिनी – phalinī (Priyangu=Callicarpa macrophylla)
मांसी – māmsī (Nardostachys jatamansi)
पद्म – padma (lotus)
उत्पल – utpala (water lily)
रसाञ्जनम् – rasāñjanam (aqueous extract of Berberis aristata)
स एला – sa elā (cardamom)
मधुक – madhuka (licorice)
नागाह्वं – nāgāhvaṃ (Messua ferrea) are the herbs of Anjanadi group of herbs, they cure
विष – viṣa – diseases due to poison,
अन्तर्दाह – antardāha – burning sensation inside the body,
पित्तनुत् – pittanut – and balance pitta.

Anjana (Collyrium), Phalini, Mamsi (Jatamansi), Padma (Lotus), Utpala, Rasanjana (Aqueous extract of Berberis aristata), Ela (Cardamom), Madhuka (Licorice), and Nagahva
Benefits – cure diseases due to poison, burning sensation inside the body, and balance pitta.

Patoladi Gana

AH Su 15.15

Patoladi Gana – Patoladi group of herbs

पटोलकटुरोहिणीचन्दनं मधुस्रवगुडूचिपाठान्वितम्।
निहन्ति कफपित्तकुष्ठज्वरान् विषं वमिमरोचकं कामलाम्॥१५॥
paṭolakaṭurohiṇīcandanaṃ madhusravaguḍūcipāṭhānvitam|
nihanti kaphapittakuṣṭhajvarān viṣaṃ vamimarocakaṃ kāmalām||15||

पटोल – paṭola (pointed gourd)
कटुरोहिणी – kaṭurohiṇī (Picrorhiza kurroa)
चन्दनं – candanaṃ (sandalwood)
मधुस्रव – madhusrava (Marsdenia tenacissima)
गुडूचि – guḍūci (Tinospora cordifolia)
पाठान्वितम् – pāṭhānvitam (Cissampelos pareira) – are the herbs belonging to the Patoladi group of herbs, they
निहन्ति कफ पित्त कुष्ठ ज्वरान् – nihanti kapha pitta kuṣṭha jvarān – balance kapha and pitta, cure skin diseases, fevers,  
विषं वमिमरोचकं कामलाम् – viṣaṃ vamimarocakaṃ kāmalām – poison, vomiting, anorexia and jaundice.

Patola, Katurohini, Chandana (Sandalwood), Madhusrava, Guduci (Tinospora), and  Patha, balance Kapha and Pitta and cure skin diseases, fevers, poison, vomiting, anorexia and Jaundice.

Read more – Patoladi kashayam

Guduchyadi Guna

AH Su 15.16

Guduchyadi Gana – Guduchyadi group of herbs

गुडूचीपद्मकारिष्टवानकारक्तचन्दनम्।
पित्तश्लेष्मज्वरच्छर्दिदाहतृष्णाघ्नमग्निकृत्॥१६॥
guḍūcīpadmakāriṣṭavānakāraktacandanam|
pittaśleṣmajvaracchardidāhatṛṣṇāghnamagnikṛt||16||

गुडूची – guḍūcī (Tinospora cordifolia)
पद्मक – padmaka (Prunus cerasoides)
अरिष्ट – ariṣṭa (neem)
धानक – dānakā (coriander)
रक्तचन्दनम् – raktacandanam (red variety of sandalwood) – are the herbs of Guduchyadi group of herbs, they,
पित्त श्लेष्म ज्वर च्छर्दि – pitta śleṣma jvara cchardi – mitigate pitta and kapha, cure fever, vomiting,   
दाह तृष्णाघ्नम् – dāha tṛṣṇāghnam – burning sensation
अग्निकृत् – agnikṛt – and improves digestion.

Guduchi (Indian tinospora), Padmaka, Arista, Dhanyaka and Raktachandana—Mitigate Pita and Kapha, cure fever, vomiting, burning sensation, thirst and improves digestion.

Read more – Guduchyadi Kashayam

Aragwadhadi Gana

AH Su 15.17-18

Aragwadhadi Gana – Aragwadhadi group of herbs

आरग्वधेन्द्रयवपाटलिकाकतिक्तानिम्बामृतामधुरसास्रुववृक्षपाठाः।
भूनिम्बसैर्यकपटोलकरञ्जयुग्मसप्तच्छदाग्निसुषवीफलबाणघोण्टाः॥१७॥
आरग्वधादिर्जयति छर्दिकुष्ठविषज्वरान्।
कफं कण्डूं प्रमेहं च दुष्टव्रणविशोधनः॥१८॥
āragvadhendrayavapāṭalikākatiktānimbāmṛtāmadhurasāsruvavṛkṣapāṭhāḥ|
bhūnimbasairyakapaṭolakarañjayugmasaptacchadāgnisuṣavīphalabāṇaghoṇṭāḥ||17||
āragvadhādirjayati chardikuṣṭhaviṣajvarān|
kaphaṃ kaṇḍūṃ pramehaṃ ca duṣṭavraṇaviśodhanaḥ||18||

आरग्वध – āragvadha (Cassia fistula)
इन्द्रयव – indrayava (seeds of Holarrhena antidysenterica)
पाटलि – pāṭali (Stereospermum suaveolens)
काकतिक्ता – kākatiktā (Trichosanthes tricuspidata, Pongamia pinnata, Clerodendrum serratum)
निम्ब – nimbi (neem)
अमृता – amṛtā (Tinospora cordifolia)
मधुरसा – madhurasā (Marsdenia tenacissima)
स्रुववृक्ष – sruvavṛkṣa (Flacourtia indica)
पाठाः – pāṭhāḥ (Cissampelos pareira)
भूनिम्ब – bhūnimba (Andrographis paniculata)
सैर्यक – sairyaka (Strobilanthes ciliates)
पटोल – paṭola (pointed gourd)
करञ्ज युग्म – karañja yugma (Pongamia pinnata and Caesalpinia bonducella)
सप्तच्छदा – saptacchadā (Alstonia scholaris)
अग्नि – agni (Plumbago zeylanica)
सुषवी – suṣavī (bitter gourd, Nigella sativa)
फल – phala (Randia dumetorum)
बाण – bāṇa (Barleria stringosa)
घोण्टाः – ghoṇṭāḥ (variety of Acacia catechu)
आरग्वधादिर्जयति – āragvadhādirjayati – the above mentioned herbs constitute the Aragvadhadi group of herbs which destroy
छर्दि कुष्ठ विष ज्वरान् – chardi kuṣṭha viṣa jvarān – vomiting, skin diseases, poisoning, fevers,
कफं कण्डूं प्रमेहं च – kaphaṃ kaṇḍūṃ pramehaṃ ca – mitigate vitiated kapha, cures itching, diabetes (urinary disorders) and
दुष्टव्रणविशोधनः – duṣṭavraṇaviśodhanaḥ – cleanses wounds.

Aragvadha, Indrayava, Patali, Kakatikta, Nimba (neem), Amrita, Madhurasa, Sruvavrka, Patha, Bhunimba, Sairyaka, Patola, the two Karanja (Karanja and Latakaranja), Saptachada, Agni (Chitraka), Susavi, Phala, Bana, and Ghonta- this Aragvadhadi group cures vomiting, skin diseases poison, fevers, mitigate kapha, itching, diabetes, and cleanses bad wounds.

Asanadi Gana

AH Su 15.19-20

Asanadi Gana – Asanadi group of herbs

असनतिनिशभूर्जश्वेतवाहप्रकीर्याः खदिरकदरभण्डीशिंशिपामेषशृङ्ग्यः।
त्रिहिमतलपलाशा जोङ्गकः शाकशालौ क्रमुकधवकलिङ्गच्छागकर्णाश्वकर्णाः॥१९॥
असनादिर्विजयते श्वित्रकुष्ठकफक्रिमीन्।
पाण्डुरोग प्रमेहं च मेदोदोषनिवर्हणः॥२०॥
asanatiniśabhūrjaśvetavāhaprakīryāḥ khadirakadarabhaṇḍīśiṃśipāmeṣaśṛṅgyaḥ|
trihimatalapalāśā joṅgakaḥ śākaśālau kramukadhavakaliṅgacchāgakarṇāśvakarṇāḥ||19||
asanādirvijayate śvitrakuṣṭhakaphakrimīn|
pāṇḍuroga pramehaṃ ca medodoṣanivarhaṇaḥ||20||

असन – asana (Pterocarpus marsupium)
तिनिश – tiniśa (Ogeinia dalbergiodes)
भूर्ज – bhūrja (Betula utilis)
श्वेतवाह – śvetavāha (Terminalia arjuna)
प्रकीर्याः – prakīryāḥ (Caesalpinia bonducella)
खदिर – khadira (Acacia catechu)
कदर – kadara (white variety of Acacia catechu)
भण्डी – bhaṇḍī (Albizia lebbeck)
शिंशिपा – śiṃśipā (Dalbergia sissoo)
मेषशृङ्ग्यः – meṣaśṛṅgyaḥ (Gymnema sylvestre)
त्रिहिम – trihima (3 types of sandalwood)
तल – tala (Toddy palm)
पलाशा  – palāśā (Grewia asiatica)
जोङ्गकः – joṅgakaḥ – (Agaru – Aquilaria agallocha)
शाक – śāka
शालौ  – śālau (Shorea robusta)
क्रमुक – kramuka (Areca catechu)
धव – dhava (Anogeissus latifolia)
कलिङ्ग – kaliṅga (Holarrhena antidysenterica)
छागकर्णा – chāgakarṇā (Acacia leucophloea)
अश्वकर्णाः – aśvakarṇāḥ (Dipterocarpus turbinatus)
असनादिर्विजयते – asanādirvijayate – the above mentioned Asanadi group of herbs cure
श्वित्र कुष्ठ कफ क्रिमीन्  – śvitra kuṣṭha kapha krimīn – leucoderma, skin diseases, mitigates kapha, cures diseases caused by worms,
पाण्डुरोग प्रमेहं च मेदोदोष निवर्हणः – pāṇḍuroga pramehaṃ ca medodoṣa nivarhaṇaḥ – anaemia, diabetes (urinary disorders) and diseases caused by accumulation of fat.

Asana, Tinisa, Bhurja, Swetavaha, Prakiya, Khadira, Kadara, Bhandi, Simsipa, Mesasrngi, the three Hima, tala Palasa, Jongaka Saka, Sala , Kramuka, Dhava, Kalinga, Chagakarna, and Asvakarna- this Asanadi group cures leucoderma, skin diseases, mitigates kapha ,cures diseases and other skin diseases, mitigates kapha, cures diseases of worms, Anaemia, diabetes and diseases of fat accumulation.

Varunadi Gana

AH Su 15.21-22

Varunadi Gana – Varunadi group of herbs

वरुणसैर्यकयुग्मशतावरीदहनमोरटबिल्वविषाणिकाः।
द्विबृहतीद्विकरञ्जजयाद्वयंबहलपल्लवदर्भरुजाकराः॥२१॥
वरुणादिः कफं मेदो मन्दाग्नित्वं नियच्छति।
आढ्यवातं शिरःशूलं गुल्मं चान्तः सविद्रधिम्॥२२॥
varuṇasairyakayugmaśatāvarīdahanamoraṭabilvaviṣāṇikāḥ|
dvibṛhatīdvikarañjajayādvayaṃbahalapallavadarbharujākarāḥ||21||
varuṇādiḥ kaphaṃ medo mandāgnitvaṃ niyacchati|
āḍhyavātaṃ śiraḥśūlaṃ gulmaṃ cāntaḥ savidradhim||22||

वरुण – varuṇa (Crataeva nurvala)
सैर्यकयुग्म – sairyakayugma (two types of Strobilanthes ciliatus)
शतावरी – śatāvarī (Asparagus racemosus)
दहन – dahana (Plumbago zeylanica)
मोरट – moraṭa (Marsdenia tenacissima)
बिल्व – bilva (Aegle marmelos)
विषाणिकाः – viṣāṇikāḥ (Pistacia integerrima)
द्विबृहती – dvibṛhatī (Solanum indicum & Solanum xanthocarpum)
द्विकरञ्ज – dvikarañja (Pongamia pinnata and Caesalpinia bonducella)
जयाद्वयं – jayādvayaṃ – (Clerodendrum phlomidis and Terminalia chebula)
बहलपल्लव – bahalapallava (Moringa oleifera, drumstick)
दर्भ – darbha (Desmostachya bipinnata)
रुजाकराः – rujākarāḥ (Semecarpus anacardium)
वरुणादिः नियच्छति – varuṇādiḥ niyacchati – these herbs belong to Varunadi group of herbs, this
कफं मेदो मन्दाग्नित्वं – kaphaṃ medo mandāgnitvaṃ – pacifies kapha, fat and dyspepsia
आढ्यवातं शिरःशूलं गुल्मं चान्तः सविद्रधिम् – āḍhyavātaṃ śiraḥśūlaṃ gulmaṃ cāntaḥ savidradhim – cures gout (stiffness of thighs), headaches, tumours and abscess inside the abdomen.

Varuna, the two Sairyaka, Satavari, Dahana, Morata, Bilva, Visanika, the two Brhati, the two Karanji, the two Jaya, Bahalapallava, Dardha and Rujakara- this Varunadi group subjugates kapha,  fat and dyspepsia, cures Adhyavata- rigidity of the thighs , headaches, tumors and abscess inside the abdomen.

Usakadi Gana

AH Su 15.23

Usakadi Gana – Usakadi group of herbs

ऊषकस्तुत्थकं हिङ्गु कासीसद्वयसैन्धवम्।
सशिलाजतु कृच्छ्राश्मगुल्ममेदःकफापहम्॥२३॥
ūṣakastutthakaṃ hiṅgu kāsīsadvayasaindhavam|
saśilājatu kṛcchrāśmagulmamedaḥkaphāpaham||23||

ऊषक: – ūṣakaḥ – (alkaline sand, Adhatoda vasica)
तुत्थकं – tutthakaṃ – (copper sulphate)
हिङ्गु – hiṅgu (Ferula narthex, asafetida)
कासीसद्वय – kāsīsadvaya (purified ferrous sulphate)
सैन्धवम् – saindhavam (Rock salt)
स शिलाजतु – sa śilājatu (Asphaltum) are the herbs comprising of Ushakadi group of herbs, this cures
कृच्छ्र – kṛcchra – dysuria,
अश्म – aśma – urinary calculus,
गुल्म – gulma – abdominal tumours,
मेदःकफापहम् – medaḥkaphāpaham – destroys fat and kapha.

Usaka, Tutthaka, Hingu, the two Kasisa, Saindhava and Silajitu- cure Dysuria,  Urinary calculus, Abdominal tumors, Obesity and subjugates Kapha.

Virataradi Gana

AH Su 15.24-25

Virataradi Gana – Virataradi group of herbs

वेल्लान्तरारणिकबूकवृषाश्मभेदगोकण्टकेत्कटसहाचरबाणकाशाः।
वृक्षादनीनलकुशद्वयगुण्ठगुन्द्राभल्लूकमोरटकुरण्टकरम्भपार्थाः॥२४॥
वर्गो वीरतराद्योऽयं हन्ति वातकृतान् गदान्।
अश्मरीशर्करामूत्रकृच्छ्राघातरुजाहरः॥२५॥
vellāntarāraṇikabūkavṛṣāśmabhedagokaṇṭaketkaṭasahācarabhāṇakāśāḥ|
vṛkṣādanīnalakuśadvayaguṇṭhagundrābhallūkamoraṭakuraṇṭakarambhapārthāḥ||24||
vargo vīratarādyo’yaṃ hanti vātakṛtān gadān|
aśmarīśarkarāmūtrakṛcchrāghātarujāharaḥ||25||

वेल्लान्तरा – vellāntarā (Dichrostachys cinerea)
अरणिक – araṇika (Clerodendrum phlomidis)
बूक – būka (Sesbania grandiflora)
वृष – vṛṣa (Adhatoda vasica)
अश्मभेद – aśmabheda (Bergenia ligulata)
गोकण्टक – gokaṇṭaka (Tribulus terrestris)
इत्कट – itkaṭa (Saccharum munja)
सहाचर – sahācara (Strobilanthes heynianus)
भाण – bhāṇa (Barleria prionitis, bearing blue flowers)
काशाः – kāśāḥ (Saccharum spontaneum)
वृक्षादनी – vṛkṣādanī (Pothos scandens, Lorantuus falcatus)
नल – nala (Lobelia nicotianifolia)
कुशद्वय – kuśadvaya (two varieties of Desmostachya bipinnata)
गुण्ठ – guṇṭha (Cordia dichotoma)
गुन्द्रा – gundrā (Cyperus rotendus)
भल्लूक – bhallūka (Oroxylum rotendus)
मोरट – moraṭa (Chonemorpha fragrans)
कुरण्ट – kuraṇṭa (Pergularia daemia)
करम्भ – karambha (Pandanus latifolia)
पार्थाः – pārthāḥ (Terminalia arjuna)
वर्गो वीरतराद्योऽयं हन्ति – vargo vīratarādyo’yaṃ hanta – the above mentioned group of herbs are called as Virataradi group of herbs, they destroy (cure),
गदान् वातकृतान् – gadān vātakṛtān – diseases caused by vitiated vata,
अश्मरी शर्करा मूत्रकृच्छ्रा घात रुजाहरः – aśmarī śarkarā mūtrakṛcchrā ghāta rujāharaḥ – urinary stones and gravel, dysuria, suppression of urine and pain

Guntha, Gundra, Bhalluka, Morata, Kuranta, Karambha and Partha-this Virataradi group cures diseases produced by Vata, Urinary stones and Gravel, Dysuria, Suppression of Urine and pain.

Rodhradi Gana

AH Su 15.26-27

Rodhradi Gana – Rodhradi group of herbs

रोध्रशांबरकरोध्रपलाशाजिङ्गिणीसरलकट्फलयुक्ताः।
कुत्सिताम्बकदलीगतशोकाःसैलवालुपरिपेलवमोचाः॥२६॥
एष रोध्रादिको नाम मेदःकफहरो गणः।
योनिदोषहरः स्तम्भी वर्ण्यो विषविनाशनः॥२७॥ rodhraśāṃbarakarodhrapalāśājiṅgiṇīsaralakaṭphalayuktāḥ|
kutsitāmbakadalīgataśokāḥsailavāluparipelavamocāḥ||26||
eṣa rodhrādiko nāma medaḥkaphaharo gaṇaḥ|
yonidoṣaharaḥ stambhī varṇyo viṣavināśanaḥ||27||

रोध्र – rodhra – (Symplocos racemosa)
शांबरकरोध्र – śāṃbarakarodhra (White variety of Symplocos racemosa)
पलाशा – palāśā (Butea monosperma)
जिङ्गिणी – jiṅgiṇī  (Bombax ceiba, black variety of Silk cotton tree, Krishna Shalmali)
सरल – sarala  (Pinus roxburghii)
कट्फल – kaṭphala (Myrica nagi)
युक्ताः  – yuktāḥ (Pluchea lanceolata)
कुत्सिताम्ब – kutsitāmba (Kadamba=Neolamarckia cadamba)
कदली – kadalī (plantain)
गतशोकाः – gataśokāḥ (Saraca asoka)
स एलवालु – sa elavālu (Brunus cerasus)
परिपेलव – paripelava (Oroxylum indicum)
मोचाः – mocāḥ (Boswellia serrata)
एष रोध्रादिको नाम गणः – eṣa rodhrādiko nāma gaṇaḥ – these herbs put together constitute Rodhradi Gana group of herbs, they
मेदः कफहरो – medaḥ kaphaharo – destroy excessive fat and vitiated kapha,
योनिदोषहरः स्तम्भी वर्ण्यो विषविनाशनः – yonidoṣaharaḥ stambhī varṇyo viṣavināśanaḥ – cures disorders of vagina, produces obstruction of doshas and malas, good for color and destroys poison (and effects of poisoning)

Rodhra, Sabarakarodhra, Palasa, Katphala, Yukta, Kutsitamba, Kadali, Gatasoka, Elavalu, Paripelava, and Moca- this group known as Rodhradika, cures diseases of fat and Kapha, disorders of the Vagina, produces obstruction- to movements of dosas and Malas, good for color and destroys poison.

Arkadi Gana

AH Su 15.28-29

Arkadi Gana – Arkadi group of herbs

अर्कालर्कौ नागदन्ती विशल्या भार्ङ्गी रास्ना वृश्चिकाली प्रकीर्या।
प्रत्यक्पुष्पी पीततैलोदकीर्या श्वेतयुग्मं तापसाना च वृक्षः॥२८॥
अयमर्कादिको वर्गः कफमेदोविषापहः।
कृमिकुष्ठप्रशमनो विशेषाद्व्रणशोधनः॥२९॥
arkālarkau nāgadantī viśalyā bhārṅgī rāsnā vṛścikālī prakīryā|
pratyakpuṣpī pītatailodakīryā śvetayugmaṃ tāpasānā ca vṛkṣaḥ||28||
ayamarkādiko vargaḥ kaphamedoviṣāpahaḥ|
kṛmikuṣṭhapraśamano viśeṣādvraṇaśodhanaḥ||29||

अर्क – arka (Calotropis gigantea)
अलर्कौ  – alarkau (variety of Calotropis gigantea)
नागदन्ती – nāgadantī (Croton oblongifolius)
विशल्या  – viśalyā (Baliospermum montanum)
भार्ङ्गी – bhārṅgī (Clerodendrum serratum)
रास्ना – rāsnā (Pluchea lanceolata)
वृश्चिकाली – vṛścikālī  (Gymnema sylvestre)
प्रकीर्या – prakīryā (Pongamia pinnata)
प्रत्यक्पुष्पी – pratyakpuṣpī (Achyranthes aspera)
पीततैलो – pītatailo (Kakadani=Cardiospermum halicacabum, Jyotishmati=Celastrus paniculatus)
उदकीर्या – udakīryā (Caesalpinia bonducella)
श्वेतयुग्मं – śvetayugmaṃ (Clitoria ternatea & Careya arborea)
तापसाना च वृक्षः – tāpasānā ca vṛkṣaḥ – tree of Balanites aegyptiaca
अयमर्कादिको वर्गः – ayamarkādiko vargaḥ – these herbs constitute Arkadi Gana group of herbs, these herbs
कफ मेदो विषापहः – kapha medo viṣāpahaḥ – will destroy vitiated kapha, excessive fat and poisons,
कृमि कुष्ठ प्रशमनो विशेषाद्व्रणशोधनः – kṛmi kuṣṭha praśamano viśeṣādvraṇaśodhanaḥ – will destroy worms, skin diseases and cause cleansing of wounds

Arka , Alarka, Nagadanti, Visalya, Bharngi, Rasa, Vrscikali, Prakriya, Pratyapuspi, Pitataila, Udakirya, the two Sveta and Tapasa Vrksa- this Arkadi Gana, Mitigates Kapha, fat, poison, worms, other skin diseases and especially cleanses the Ulcers.

Surasadi Gana

AH Su 15.30-31

Surasadi Gana – Surasadi group of herbs

सुरसयुगफणिज्जं कालमाला विडङ्गं खरबुसवृषकर्णीकट्फल कासमर्दः।
क्षवकसरसिभार्ङ्गीकार्मुकाः काकमाची कुलहलविषमुष्टीभूस्तृणो भूतकेशी॥३०॥
सुरसादिर्गणः श्लेष्ममेद कृमिनिषूदनः।
प्रतिश्यायारुचिश्वासकासघ्नो व्रणशोधनः॥३१॥
surasayugaphaṇijjaṃ kālamālā viḍaṅgaṃ kharabusavṛṣakarṇīkaṭphala kāsamardaḥ|
kṣavakasarasibhārṅgīkārmukāḥ kākamācī kulahalaviṣamuṣṭībhūstṛṇo bhūtakeśī||30||
surasādirgaṇaḥ śleṣmameda kṛminiṣūdanaḥ|
pratiśyāyāruciśvāsakāsaghno vraṇaśodhanaḥ||31||

सुरसयुग – surasayuga (white and black varieties of holy basil)
फणिज्जं  – phaṇijjaṃ
कालमाला – kālamālā (Ocimum basilicum, Orthosiphon pallidus)
विडङ्गं – viḍaṅgaṃ (Embelia ribes)
खरबुस – kharabusa (Marubaka=Origanum majorana)
वृषकर्णी – vṛṣakarṇī (Merremia emarginata)
कट्फल – kaṭphala (Myrica nagi)
कासमर्दः – kāsamardaḥ (Cassia occidentalis)
क्षवक – kṣavaka (Centipeda minima)
सरसि – sarasi (Boswella serrata?)
भार्ङ्गी – bhārṅgī (Clerodendrum serratum)
कार्मुकाः – kārmukāḥ (Bambusa bambos)
काकमाची – kākamācī (Solanum nigrum)
कुलहल – kulahala (Sphaeranthus indicus)
विषमुष्टी – viṣamuṣṭī (Strychnous nuxvomica, Ageratum conyzoides)
भूस्तृणो – bhūstṛṇo (Cymbopogon citrates)
भूतकेशी – bhūtakeśī (Nardostachys jatamansi)
सुरसादिर्गणः – surasādirgaṇaḥ – constitute the herbs fo Surasadi Gana, they
श्लेष्म मेद कृमि निषूदनः – śleṣma meda kṛmi niṣūdanaḥ – destroy vitiated kapha, excess fat, worms,
प्रतिश्यायारुचि श्वास कासघ्नो व्रणशोधनः – pratiśyāyāruci śvāsa kāsaghno vraṇaśodhanaḥ – cures common cold, anorexia, dyspnoea (shortness of breathe) and cleanses the wounds

The two Surasa, Phanijja, Kalamala, Vidanga, Kharabusa, Vrsakarni, Katphala, Kasamarda, Ksavaka, Sarasi, Bharngi, Karmuka, Kakamaci, Kulahala, Visamusti, Bhutrna, Bhutakesi this Surasadi Gana mitigates Kapha, fat, worms, common cold, Anorexia, Dyspoea, cough and cleanses the wounds.

Muskakadi Gana

AH Su 15.32

Muskakadi Gana – Muskakadi group of herbs

मुष्ककस्नुग्वराद्वीपिपलाशधवशिंशिपाः।
गुल्ममेहाश्मरीपाण्डुमेदोर्शःकफशुक्रजित्॥३२॥
muṣkakasnugvarādvīpipalāśadhavaśiṃśipāḥ|
gulmamehāśmarīpāṇḍumedorśaḥkaphaśukrajit||32||

मुष्कक – muṣkaka (Schrebera swietenioides)
स्नुग्व – snug (Euphorbia neriifolia)
वरा – varā (fruits of Terminalia chebula, Terminalia bellirica and Emblica officinalis)
द्वीपि – dvīpi (Plumbago zeylanica)
पलाश – palāśa (Butea monosperma)
धव – dhava (Anogeissus latifolia)
शिंशिपाः – śiṃśipāḥ (Dalbergio sissoo) – constitute the herbs of Mushkakadi group of herbs, they
गुल्म मेहाश्मरी पाण्डु मेदोर्शः कफशुक्रजित् – gulma mehāśmarī pāṇḍu medorśaḥ kaphaśukrajit – cure abdominal tumors, diabetes (urinary disorders), urinary calculi, anemia, destroy excess fat (cure obesity), cures piles and balances kapha, cures disorders of semen.

Muskaka, Srug, Vara, Dvipi, Dhava and Simsipa this group cure abdominal tumors, Diabetes, Renal calculus, Anaemia, Obesity, Haemorrhoids, Disorders of Kapha and semen.

Vatsakadi Gana

AH Su 15.33-34

Vatsakadi Gana – Vatsakadi group of herbs

वत्सकमूर्वाभार्ङ्गीकटुकामरीचं घुणप्रिया च गण्डीरम्।
एला पाठाऽजाजी कट्वङ्गफलाजमोदसिद्धार्थवचाः॥३३॥
जीरकहिङ्गुविडंङ्ग पशुगन्धा पञ्चकोलकं हन्ति।
चलकफमेदःपीनसगुल्मज्वरशूलदुर्नाम्नः॥३४॥
vatsakamūrvābhārṅgīkaṭukāmarīcaṃ ghuṇapriyā ca gaṇḍīram|
elā pāṭhā’jājī kaṭvaṅgaphalājamodasiddhārthavacāḥ||33||
jīrakahiṅguviḍaṃṅga paśugandhā pañcakolakaṃ hanti|
calakaphamedaḥpīnasagulmajvaraśūladurnāmnaḥ||34||

वत्सक – vatsaka (Holarrhena antidysenterica)
मूर्वा – mūrvā (Marsdenia tenacissima)
भार्ङ्गी – bhārṅgī (Clerodendrum serratum)
कटुका – kaṭukā (Picrorhiza kurroa)
मरीचं – marīcaṃ (black pepper)
घुणप्रिया च – ghuṇapriyā ca (Aconitum heterophyllum)
गण्डीरम् – gaṇḍīram (Euphorbia neriifolia)
एला – elā (Cardamom)
पाठा – pāṭhā (Cissampelos pareira)
जाजी – ajājī (cumin seets)
कट्वङ्गफला – kaṭvaṅgaphalā (fruit of Oroxylum indicum, Ailanthus excelsa)
अजमोद – ajamoda (celery)
सिद्धार्थ – siddhārtha (mustard)
वचाः – vacāḥ (Acorus calamus)
जीरक – jīraka (cumin)
हिङ्गु – hiṅgu (asafetida)
विडंङ्ग – viḍaṃṅga (Embelia ribes)
पशुगन्धा – paśugandhā (Cleome gynandra)
पञ्चकोलकं – pañcakolakaṃ (long pepper, roots of long pepper, Piper retrofractum, Plumbago zeylanica and dry ginger) constitute the herbs of Vatsakadi Gana group of herbs, they
हन्ति चलकफमेदः – hanti calakaphamedaḥ – mitigate vitiated vata, kapha and fat,
पीनस गुल्म ज्वर शूल दुर्नाम्नः – pīnasa gulma jvara śūla durnāmna – cure rhinitis, abdominal tumors, fever, colic and hemorrhoids (piles)

Vatsaka, Murva, Dharngi, Katuka, Marica, Ghunapriya, Gandira, Ela, Patha, Ajaji, Katvanga phala, Ajamoda, Siddhartha, Vaca, Jiraka, Hingu, Vidanga, Pasugandja and Pancakola- drugs of this group cures disorders  of Vata, Kapha and Medas, Rhinitis, Abdominal Tumor, Fever, Colic, and Haemorrhoids .

Vachaharidradi Gana

AH Su 15.35-36

Vachaharidradi Gana – Vachaharidradi group of herbs

वचाजलददेवाह्वनागरातिविषाभयाः।
हरिद्राद्वययष्ट्याह्वकलशीकुटजोद्भवाः॥३५॥
वचाहरिद्रादिगणावामातीसारनाशनौ।
मेदःकफाढ्यपवनस्तन्यदोषनिबर्हणौ॥३६॥
vacājaladadevāhvanāgarātiviṣābhayāḥ|
haridrādvayayaṣṭyāhvakalaśīkuṭajodbhavāḥ||35||
vacāharidrādigaṇāvāmātīsāranāśanau|
medaḥkaphāḍhyapavanastanyadoṣanibarhaṇau||36||

वचा – vacā (Acorus calamus)
जलद – jalada (Cyperus rotundus)
देवाह्व – devāhva (Cedrus deodara)
नागर – nāgara (ginger)
अतिविषा – ātiviṣā (Aconitum heterophyllum)
अभयाः – abhayāḥ (Terminalia chebula)
हरिद्राद्वय – haridrādvaya (Turmeric & Berberis aristata)
यष्ट्याह्व – yaṣṭyāhva (Licorice)
कलशी – kalaśī (Uraria picta)
कुटजोद्भवाः – kuṭajodbhavāḥ (Seeds of Holarrhena antidysenterica)
वचाहरिद्रादिगणावा – vacāharidrādigaṇāv – constitute the herbs of Vachaharidradi group of herbs, these herbs
आमातीसार नाशनौ – āmātīsāra nāśanau – destroy (cure) acute diarrhea (diarrhea cuased by accumulation of ama),
मेदः कफाढ्यपवन स्तन्यदोष निबर्हणौ – medaḥ kaphāḍhyapavana stanyadoṣa nibarhaṇau – cures diseases of fat, gout (stiffness of thighs), and disorders of breast milk

Vaca, Jalada, Devahva, Nagara, Ativisa, and Abhya; the two Haridra, Yasti, Kalasi, Kuta Jodbhava- these Vaca Haridadi Gana Cure Acute Diarrhoea- or that caused by accumulation of Ama, diseases of fat, Kapha Adhyapavana- stiffness of the things and Disorders caused by breast milk.

Priyangu- Ambasthadi Gana

AH Su 15.37-39

Priyangu-Ambasthadi Gana – Priyangu-Ambasthadi group of herbs

प्रियङ्गुपुष्पाञ्जनयुग्मपद्माः पद्माद्रजो योजनवल्ल्यनन्ता।
मानद्रुमो मोचरसः समङ्गा पुन्नागशीतं मदनीयहेतुः॥३७॥
अम्बष्ठा मधुकं नमस्करी नन्दीवृक्षपलाशकच्छुराः।
रोध्रं धातकिबिल्वपेशिके कट्वङ्गः कमलोद्भवं रजः॥३८॥
गणौ प्रियङ्ग्वम्बष्ठादि पक्वातीसारनाशनौ।
सन्धानीयौ हितौ पित्ते व्रणानामपि रोपणौ॥३९॥
priyaṅgupuṣpāñjanayugmapadmāḥ padmādrajo yojanavallyanantā|
mānadrumo mocarasaḥ samaṅgā punnāgaśītaṃ madanīyahetuḥ||37||
ambaṣṭhā madhukaṃ namaskarī nandīvṛkṣapalāśakacchurāḥ|
rodhraṃ dhātakibilvapeśike kaṭvaṅgaḥ kamalodbhavaṃ rajaḥ||38||
gaṇau priyaṅgvambaṣṭhādi pakvātīsāranāśanau|
sandhānīyau hitau pitte vraṇānāmapi ropaṇau||39||

प्रियङ्गु – priyaṅgu (Callicarpa macrophylla)
पुष्पा – puṣpā – (zinc oxide)
अञ्जनयुग्म – añjanayugma – (two types of collyrium, sroto anjana and rasanjana)
पद्माः – padmāḥ – (Lotus,Clerodendron serratum)
पद्माद्रजो – padmādrajo (stamens of lotus flower)
योजनवल्ल्य – yojanavalli (Rubia cordifolia)
अनन्ता – anantā (Hemidesmus indicus)
मानद्रुमो – mānadrumo (Salmalia malabarica)
मोचरसः – mocarasaḥ (Resin of silk cotton tree)
समङ्गा – samaṅgā (Mimosa pudica / Rubia cordifolia)
पुन्नाग – punnāga (Calophyllum inophyllum)
शीतं – śītaṃ (sandalwood)
मदनीयहेतुः – madanīyahetuḥ (Woodfordia fruticosa)  
अम्बष्ठा – ambaṣṭhā (Cissampelos pareira)
मधुकं – madhukaṃ (licorice)
नमस्करी – namaskarī (Mimosa pudica)
नन्दीवृक्ष – nandīvṛkṣa (Ficus retusa)
पलाश – palāśa (Butea monosperma)
कच्छुराः – kacchurāḥ (Alhagi camelorum)
रोध्रं – rodhraṃ (Symplocos racemosa
धातकि – dhātaki (Woodfordia fruticosa)  
बिल्वपेशिके – bilvapeśike (Fruit pulp of Aegle marmelos)
कट्वङ्गः – kaṭvaṅgaḥ (Oroxylum indicum)
कमलोद्भवं रजः – kamalodbhavaṃ rajaḥ (stamens of lotus flower)
गणौ प्रियङ्ग्वम्बष्ठादि – gaṇau priyaṅgvambaṣṭhādi – the above mentioned herbs constitute the Priyangu-Ambashtadi group of herbs which
पक्वातीसार नाशनौ – pakvātīsāra nāśanau – cures (destroys) chronic diarrhea,
सन्धानीयौ हितौ – sandhānīyau hitau – helps fracture healing,
पित्ते व्रणानामपि रोपणौ – pitte vraṇānāmapi ropaṇau – good to mitigate vitiated pitta, and also helps in healing ulcers

Priyangu Puspa, two Anjana, Padma, Padmaraja, Yojanavalli, Ananta, Manadruma, Mocarasa, Samanga, Pannaga, Sita and Madniya hetu; Ambasatha, Madhuka, Namaskari, Nandivrksa, Palasa, Kacchura, Rodhra, Dhataki, Bilvapesika, Katvanga and Kamalaraja- these  Priyangu and Ambasthadi groups cure chronic Diarrhoea, heal fractures, good for pitta and are even healers of ulcers.

Mustadi Gana

AH Su 15.40

Mustadi Gana – Mustadi group of herbs

मुस्तावचाग्निद्विनिशाद्वितिक्ताभल्लतपाठात्रिफलाविषाख्याः।
कुष्ठं त्रुटी हैमवती च योनिस्तन्यामयघ्ना मलपाचनाश्च॥४०॥
mustāvacāgnidviniśādvitiktābhallatapāṭhātriphalāviṣākhyāḥ|
kuṣṭhaṃ truṭī haimavatī ca yonistanyāmayaghnā malapācanāśca||40||

मुस्ता – mustā (Cyperus rotundus)
वचा – vacā (Acorus calamus)
अग्नि – agni (Plumbago zeylanica)
द्विनिशा – dviniśā (Turmeric and Berberis aristata)
द्वितिक्ता – dvitiktā (Picrorhiza kurroa and Trichosanthes tricuspidata)
भल्लत – bhallata (Semecarpus anacardium)
पाठा – pāṭhā (Cissampelos pareira)
त्रिफला – triphalā (fruits of Terminalia chebula, Terminalia bellirica and Emblica officinalis)
विषाख्याः – viṣākhyāḥ (Aconitum heterophyllum)
कुष्ठं – kuṣṭhaṃ (Saussurea lappa)
त्रुटी – truṭī (Cardamom)
हैमवती च – haimavatī ca (White variety of Acorus calamus) are the herbs belonging to the group of Mustadi gana, they
योनिस्तन्यामयघ्ना मलपाचनाश्च – yonistanyāmayaghnā malapācanāśca – cure diseases of vagina, breastmilk and prepares and processes the doshas

Musta, Vaca, Agni, the two Nisa, the two Tikta, Bhallata, Patha, Triphala, Visakhya, Kustha, Truvrit and Haimavati- cures diseases of Vagina, Breastmilk, and cooks the Malas – Dosas.

Nyagrodhadi Gana

AH Su 15.41-42

Nyagrodhadi Gana – Nyagrodhadi group of herbs

न्यग्रोधपिप्पलसदाफलरोध्रयुग्मं जम्बूद्वयार्जुनकपीतनसोमवल्काः।
प्लक्षाम्रवञ्जुलपियालपलाशनन्दीकोलीकदम्बविरलामधुकं मधूकम्॥४१॥
न्यग्रोधादिर्गणो व्रण्यः सङ्ग्राही भग्नसाधनः।
मेदः पित्तास्रतृड्दाहयोनिरोगनिबर्हणः॥४२॥
nyagrodhapippalasadāphalarodhrayugmaṃjambūdvayārjunakapītanasomavalkāḥ|
plakṣāmravañjulapiyālapalāśanandīkolīkadambaviralāmadhukaṃ madhūkam||41||
nyagrodhādirgaṇo vraṇyaḥ saṅgrāhī bhagnasādhanaḥ|
medaḥ pittāsratṛḍdāhayoniroganibarhaṇaḥ||42||

न्यग्रोध – nyagrodha (Ficus benghalensis)
पिप्पल – pippala (Ficus religiosa)
सदाफल – sadāphala (Ficus racemosa)
रोध्रयुग्मं – rodhrayugmaṃ (Symplocos racemosa)
जम्बूद्वया – jambūdvaya (Szygium cumini / Eugenia jambolana)
अर्जुन – arjuna (Terminalia arjuna)
कपीतन – kapītana (Spondias pinnata)
सोमवल्काः – somavalkāḥ (Myrica nagi)
प्लक्षा – plakṣa (Ficus lacor)
आम्र – āmra (mango)
वञ्जुल – vañjula (Salix capria, Saraca asoca)
पियाल – piyāla (Buchanania lanzan)
पलाश – palāśa (Butea monosperma)
नन्दी – nandī (Ficus arnottiana)
कोली – kolī (Ziziphus jujube)
कदम्ब – kadamba (Anthocephalus cadamba)
विरला – viralā (Diospyros melanoxylon)
मधुकं – madhukaṃ (Madhuka indica)
मधूकम् – madhūkam (Glycyrrhiza glabra)
न्यग्रोधादिर्गणो – nyagrodhādirgaṇo – comprise of herbs belonging to the Nyagrodhadi group of herbs which
व्रण्यः सङ्ग्राही भग्नसाधनः – vraṇyaḥ saṅgrāhī bhagnasādhanaḥ – is good for wounds and ulcers, causes constipation, unites fractures,
मेदः पित्तास्र तृड्दाह योनिरोग निबर्हणः – medaḥ pittāsra tṛḍdāha yoniroga nibarhaṇaḥ – clears excessive fat accumulation, cures thirst, burning sensation, and diseases of vagina

Nyagrodha, Pippala, Sadaphala, the two Rodhra, the two Jambu, Arjuna, Kapitana, Somavalka, Plaksa, Amra, Vanjula, Piyata, Patasa, Nanon, kon, Kadamba, Virala, Madhuka and Madhuka- this Nyarodhadi group is good for wounds/ ulcers, cause constipation, unites fractures, cures fat accumulation, bleeding disease, thirst, burning sensation, and diseases of Vagina.

Eladi Gana

AH Su 15.43-44

Eladi Gana – Eladi group of herbs

एलायुग्मतुरुष्ककुष्ठफलिनीमांसीजलध्यामकं
स्पृक्काचोरकचोचपत्रतगरस्थौणेयजातीरसाः।
शुक्तिर्व्याघ्रनखोऽमराह्वमगुरुः श्रीवासकः कुङ्कुमं
चण्डागुग्गुलुदेवधूपखपुराः पुन्नागनागाह्वयम्॥४३॥
एलादिको वातकफौ विषं च विनियच्छति।
वर्णप्रसादनः कण्डूपिटिकाकोठनाशनः॥४४॥
elāyugmaturuṣkakuṣṭhaphalinīmāṃsījaladhyāmakaṃ
spṛkkācorakacocapatratagarasthauṇeyajātīrasāḥ|
śuktirvyāghranakho’marāhvamaguruḥ śrīvāsakaḥ kuṅkumaṃ
caṇḍāgugguludevadhūpakhapurāḥ punnāganāgāhvayam||43||
elādiko vātakaphau viṣaṃ ca viniyacchati|
varṇaprasādanaḥ kaṇḍūpiṭikākoṭhanāśanaḥ||44||

एलायुग्म – elāyugma (small and big varieties of cardamom)
तुरुष्क – turuṣka (Hydnocarpus laurifolia)
कुष्ठ – kuṣṭha (Saussurea lappa)
फलिनी – phalinī (Callicarpa macrophylla)
मांसी  – māṃsī (Nardostachys jatamansi)
जल – jala (Coleus zeylanicus / Coleus vettiveroides)
ध्यामकं – dhyāmakaṃ (Cymbopogon martini)
स्पृक्का – spṛkkā (Anisomeles malabarica)
चोरक – coraka (Angelica archagelica)
चोच – coca (Cinnamomum zeylanicum)
पत्र – patra (Cinnamomum tamala)
तगर – tagara (Valeriana wallichii)
स्थौणेय – sthauṇeya (Taxus baccata)
जातीरसाः – jātīrasāḥ  (Commiphora myrrha)
शुक्ति – śukti (Ostrea edulis)     
व्याघ्रनखो – vyāghranakho (Capparis sepiaria)
अमराह्वम् – amarāhvam (Cedrus deodara)
अगुरुः – aguruḥ (Aquilaria agallocha)
श्रीवासकः – śrīvāsakaḥ (Pinus longifolia)
कुङ्कुमं – kuṅkumaṃ (Saffron, Crocus sativus)
चण्डा – caṇḍā (Angelica glauca)
गुग्गुलु – guggulu (Commiphora mukul)
देवधूप – devadhūpa (Shorea robusta)
खपुराः – khapurāḥ (Boswellia serrata)
पुन्नाग – punnāga (Calophyllum inophyllum)
नागाह्वयम् – nāgāhvayam (Messua ferrea)
एलादिको – elādiko – constitute the herbs of Eladi group of herbs which
वातकफौ विषं च विनियच्छति – vātakaphau viṣaṃ ca viniyacchati – destroys (alleviates) vitiated vata, kapha, poisons,
वर्णप्रसादनः – varṇaprasādanaḥ – improves color and complexion,
कण्डूपिटिकाकोठनाशनः – kaṇḍūpiṭikākoṭhanāśanaḥ – cures itching, pustules and skin rashes

The two Ela (Big and small variety), Turuska, Kustha, Phalini, Mamsi, Jala, Dhyamaka, Sphrkka, Coraka, Coca, Patra, Tagara, Sthauneya, Jatirasa, Sukti, Vyaghranaka, Amarahva, Aguru ,Srivasaka, Kumkuma, Canda, Guggulu, Devadhupa, Khapura, Punnaga and  Nagahvaya- this Eladigana cures disorders of Vata, Kapha and poison, improves color/ complexion, cures itching, Pustules and skin  Rashes.

Shyamadi Gana

AH Su 15.45

Shyamadi Gana – Shyamadi group of herbs

श्यामादन्तीद्रवन्तीक्रमुककुटरणाशङ्खिनीचर्मसाह्वा स्वर्णक्षीरीगवाक्षीशिखरिरजनकच्छिन्नरोहाकरञ्जाः।
बस्तान्त्री व्याधिघातो बहलबहुरसस्तीक्ष्णवृक्षात् फलानि श्यामाद्यो हन्ति गुल्म विषमरुचिकफौ हृद्रुजं मूत्रकृच्छ्रम्॥४५॥
śyāmādantīdravantīkramukakuṭaraṇāśaṅkhinīcarmasāhvā svarṇakṣīrīgavākṣīśikharirajanakacchinnarohākarañjāḥ|
bastāntrī vyādhighāto bahalabahurasastīkṣṇavṛkṣāt phalāni śyāmādyo hanti gulma viṣamarucikaphau hṛdrujaṃ mūtrakṛcchram||45||

श्यामा – śyāmā (Operculina turpethum)
दन्ती – dantī (Baliospermum montanum)
द्रवन्ती – dravantī (Croton tiglium)
क्रमुक – kramuka (Betel nut)
कुटरणा – kuṭaraṇā (Operculina turpethum)
शङ्खिनी – śaṅkhinī (Convolvulus pluricaulis)
चर्मसाह्वा – carmasāhvā (Acacia sinuate)
स्वर्णक्षीरी – svarṇakṣīrī (Argemone Mexicana)
गवाक्षी – gavākṣī (Streblus asper)
शिखरि – śikhari (Achyranthes aspera)
रजनक – rajanaka (Mallotus philippeinensis)
च्छिन्नरोहा – cchinnarohā (Tinospora cordifolia)
करञ्जाः – karañjāḥ (Pongamia pinnata)  
बस्तान्त्री – bastāntrī (Argyreia nervosa)
व्याधिघातो – vyādhighāto (Cassia fistula)
बहल – bahala (Moringa oleifera)
बहुरस – bahurasa (Zanthoxylum alatum)
स्तीक्ष्णवृक्षात् फलानि – stīkṣṇavṛkṣāt phalāni (Salvadora linn)
श्यामाद्यो हन्ति – śyāmādyo hanta – constitute Shyamadi group of herbs, they
गुल्म विषमरुचिकफौ हृद्रुजं मूत्रकृच्छ्रम्  – gulma viṣamarucikaphau hṛdrujaṃ mūtrakṛcchram – cure abdominal tumors, poison, anorexia, vitiation of kapha, heart diseases and dysuria

Shyama, Danti, Dravanti, Kramuka, Kutarana, Sankhini, Carmasahva, Svarnaksiri, Gavaksi, Sikhari, Rajanaka, Chinnaroha, Karanja, Bastantri, Vyadhighati, Bahala, Bahurasa and Tiksnavrksaphala- this Shyamadi group cures abdominal Tumor, poison, Anorexia, diseases of kapha, heart ache- diseases and Dysuria.

AH Su 15.46

Including and excluding herbs from the above said 33 group of herbs

त्रयस्तिंशदिति प्रोक्ता वर्गास्तेषु त्वलाभतः।
युञ्ज्यात्तद्विधमन्यञ्च द्रव्यं जह्यादयौगिकम्॥४६॥
trayastrimśaditi proktā vargāsteṣu tvalābhataḥ|
yuñjyāttadvidhamanyañca dravyaṃ jahyādayaugikam||46||

इति त्रयस्त्रिंशद् वर्गा: प्रोक्ता – iti trayastrimśad vargāḥ proktā – thus, thirty three groups of herbs have been described,
तेषु तु अलाभतः – teṣu tu alābhataḥ – among these drugs (herbs) if some of the herbs are not available,
अन्यञ्च तद्विधम् द्रव्यं युञ्ज्या – anyañca tadvidham dravyaṃ yuñjyāt– they shall be substituted with other herbs having identical properties and
द्रव्यं अयौगिकम् जह्यात् – dravyaṃ ayaugikam jahyāt– the herbs that are inappropriate (to the group) may be rejected

Thus, were described thirty three groups- of drugs; such of the drugs not available may be substituted with others of identical properties and such drugs not appropriate- to the group may be rejected.

AH Su 15.47

Utility of the groups of medicines (herbs) in different forms

एते वर्गा दोषदूष्याध्यपेक्ष्य कल्कक्वाथस्नेहलेहादियुक्ताः।
पाने नस्येऽन्वासनेऽन्तर्बहिर्वा
लेपाभ्यङ्गैर्घ्नन्ति रोगान् सुकृच्छ्रान्॥४७॥
ete vargā doṣadūṣyādhyapekṣya kalkakvāthasnehalehādiyuktāḥ|
pāne nasye’nvāsane’ntarbahirvā
lepābhyaṅgairghnanti rogān sukṛcchrān||47||

एते वर्गा – ete vargā – these herbs (belonging to the above said groups)
कल्क क्वाथ स्नेह लेहादि युक्ताः – kalka kvātha sneha lehādi yuktāḥ – when (made into medical formulations and) administered in the form of wet bolus (paste), decoctions, medicated fats (oleation), confections etc.,
पाने नस्येऽन्वासने अन्तः – pāne nasye anvāsane antar – to be used internally for drinking, nasal medication, unctuous enema
बहिर्वा लेपाभ्यङ्गै: – bahirvā lepābhyaṅgair – and externally for topical application, massage etc
दोषदूष्याध्यपेक्ष्य – doṣadūṣyādhyapekṣya – after having considered the doshas and dushyas (tissues),
घ्नन्ति रोगान् सुकृच्छ्रान्  – ghnanti rogān sukṛcchrān – cures even the most difficult diseases

The drugs of these groups made into medical formulations such as Kalka- wet bolus, Kwatha- decoction, Snejha- medicated fats, Leha- confections etc. to be used for drinking, nasal drops, oil enema, topical, topical application, anointing etc, either internally or externally , cure diseases which are obstinate.

इति श्रीवैद्यपतिसिंहगुप्तसूनश्रीमद्वाग्भटविरचितायामष्टाङ्गहृदयसंहितायां सूत्रस्थाने शोधनादिगणसङ्ग्रहो नाम पञ्चदशोऽध्यायः॥१५॥
iti śrīvaidyapatisiṃhaguptasūnaśrīmadvāgbhaṭaviracitāyāmaṣṭāṅgahṛdayasaṃhitāyāṃ sūtrasthāne śodhanādigaṇasaṅgraho nāma pañcadaśo’dhyāyaḥ||15||

Thus ends the 15th chapter of Ashtangahridaya Samhita Sutrasthana, named Shodhanadiganasangraham Adhyayam, written by Shrimad Vagbhata, son of Shri Vaidyapati Simhagupta.

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked


This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Easy Ayurveda Video Classes

Buy Online Video Courses

Buy Easy Ayurveda Books

Ebooks

error: Alert: Content is protected !!